press sångfågeln grupp Elisabeth Ohlson Wallin.jpg
 

Sångfågeln


- ett färgsprakande renässansspel med dans, musik och röstakrobatik. 

”Det fanns en gång en sångfågel, vars toner var den vackraste musik. Vars sång hade sådan effekt på dom som lyssnade, att dom förändrades för alltid. Det är om denna sångfågel vi tänker berätta”

Två parallella berättelser möts på scenen. I den ena historien möter vi 1600-tals kompositören Francesca Caccini - livs levande, av kött och blod, som bokstavligen brottas med sin röst och tidens idéer om vad kvinnor inte kan och får göra. I den andra historien möter vi ett teatersällskap i färd med att repetera skådespelet Sångfågeln - fågeln med den magiska stämman. Allteftersom berättelserna tätnar flätas historierna samman och leder fram till …ja…kanske ett slut? Eller en ny början?

Medverkande:  
Helena Lambert - dans/koreografi/manus/regi
Camilla Kandare - dans/koreografi/manus
Christina Larsson Malmberg – sopran
Catalina Langborn – barockviolin
Jonas Nordberg -  teorb

Kostym - Anna Kjellsdotter
Foto - Elisabeth Ohlson Wallin

Föreställningens längd ca 45 min.

Sångfågeln är för närvarande bokningsbar under 2019. Kontakta info@operabyran.se för mer information och offert!

Föreställningen produceras med stöd av Kulturrådet, Stockholms Läns Landsting och Stiftelsen Solkatten.

 

Om Francesca Caccini

Francesca Caccini (1587-1640) var ett musikaliskt underbarn, utbildad av sin far, tonsättaren Giulio Caccini. Som 20-åring blev hon anställd som “La Musica” vid Medicihovet, som vid den tiden för ovanlighetens skull styrdes av två kvinnor, Christine de Lorraine (1565 - 1637) och Maria Magdalena av Österrike (1589-1631). Caccinis uppgifter var att komponera, sjunga, spela alla slags stränginstrument, regissera och undervisa mm...

Caccini var troligtvis den första kvinnan som komponerade opera i den nya, recitativiska stilen, med talad sång. Sammanlagt skrev hon ett 20-tal musikdramatiska verk, mängder av kyrkomusik och sånger. Av allt detta finns bara två verk bevarade; sångsamlingen ”Primo libre delle musiche” och operan ”La liberazione di Ruggiero dall’ isola d’Alcina”. Resten har försvunnit. Caccini skrev aldrig själv något skådespel som hette Sångfågeln, men det var ett av hennes smeknamn.

 

Föreställningen Sångfågeln är fritt inspirerad av Caccinis liv. Sångerna är hämtade ur Caccinis sångsamling. Många av dansinslagen återspeglar danskonsten i Italien under Caccinis tid, bland annat en historisk, nedtecknad svärdsdans och utdrag ur balletton “Laura suave” som dedikerats till just furstinnan Christine de Lorraine.

 

 

Utdrag ur skriften Della dignità & nobilità delle donne, av Cristoforo Bronzini, om Francesca Caccini, fritt översatt av Camilla Kandare.

“Vare sig hon spelade, sjöng, eller talade behagfullt, hade hon en så förtrollande effekt på sina lyssnare att hon förvandlade dem till något annat än de tidigare varit, och gjorde dem medgörliga, trevliga, och många andra saker också - det var ett rent under, ja för att säga sanningen nästan otroligt, att se.

Vår mirakulösa Cecchina kunde sjunga så att hon förvandlade människors inre. Somliga med ett hårt hjärta, mjuknade. Andra med allt för mycket begär, blev lovvärt måttfulla. Den som var svag fick sin styrka åter. Det mjuka ljudet av hennes musik och den vackra klangen av hennes röst fyllde varje själ med alla de godaste egenskaper, som hon själv också besatt i överflöd.”

Orazio_Gentileschi Francesca Caccini.jpg